Allt du behöver veta inför din takrenovering

Takbyte och renoveringar är en viktig uppgift för en husägare, och att förstå processen och dess nödvändighet är avgörande. I denna artikel kommer vi ge dig tydliga och konkreta svar på dom vanligaste frågorna gällande takrenoveringar. Oavsett om du är nyfiken över vilka tecken du ska hålla utkik efter gällande takomläggning eller veta skillnaden på takrenovering om omläggning, så har vi svaren di behöver. Då kör vi!  

Vad är en takomläggning?

En takomläggning innefattar processen att byta ut hela yttertaket och ersätta det med ett nytt. Det innebär att riva av allt befintligt material ner till råsponten, ibland även ner till takstolarna, inspektera stommens skick och utföra reparationer om nödvändigt. Sedan byggs taket upp igen med nya material.

Takomläggning

Mer information gällande materialval och takomläggningar finner du i en av våra omfattande guider.

Hur ofta behöver man byta taket?

Livslängden på ett tak varierar beroende på takets förutsättningar, väder, underhåll och vilket material taket har osv. Men det finns några generella spann att gå efter som en indikation på när du bör hålla lite extra koll på taket då en omläggning kan börja närma sig.

Betongpannor: ca, 20 – 50 år.

Lertegel: ca, 30 – 50 år. Kan hålla betydligt längre med rätt underhåll. Finns exempel på tak med lertegel som är en ålder på 100+ år.

Papp: ca, 15 – 20 år. Om du i stället har ett tsk med materialet shingel så är den generella livslängden något längre, ca 20 – 30 år.

Plåt: från 50 år. Plåttak är lite svårare att sätta en generell livslängd på, då det är ett material som men rätt underhåll kan hålla mycket länge. Likvärdigt med lertegel så finns det tak som är belagt med originalmaterial och har

Vad är skillnaden på takomläggning och takrenovering?

Takomläggning och takrenovering blandas ofta ihop, vilket är fullt försåtligt. Men det har faktiskt två olika syften. Takomläggning är att byta ut hela yttertaket ner till råspont eller takstolar och bygga upp det igen. Takrenovering fokuserar på att reparera och förbättra befintligt tak utan att behöva byta ut det. Exempel på takrenoveringar är åtgärd av takläckage, byte av trasiga detaljer som plåt, avvattning, vindskivor osv. 

Hur lång tid tar en takomläggning?

Även här har taktyp, storlek, material och omläggningens komplexitet en stor påverkan på den totala omläggnings tiden. Även vädret har en stor påverkan, då majoriteten av takarbeten är väderberoende. Trots det kan vi ge dig några generella tidsspann att gå efter. Nedan exempel är grundat på ett vanligt villatak men en yta på 100–150 m² i en klassisk takomläggning utan råspontsbyte.

Panntak och shingel: ca, 3 – 4 veckor
Papptak: ca, 2 – 3 veckor
Plåttak: ca, 3 – 5 veckor.

Vad kostar en takomläggning?

Fördjupning om priser och förutsättningar inför en takomläggning kan du läsa mer om HÄR

Vilka tecken indikerar på taket behöver bytas?

Det finns lite olika tecken att hålla utkik efter gällande takbyten. Är det någon av det nedanstående punkterna som stämmer in på dit tak så behöver det nödvändigt vis inte betyda att du måste byta taket, utan att varningstecknen börjar kika fram och det är bra att hålla extra koll på taket, för en omläggning börjar närma sig.

  • Ålder – När taket närmar sig spannet för sin generella livslängd kan det vara dags för en takomläggning. I detta skede är det bra att utföra lite extra kontroller på taket eller ta ut en taktekniker som kan göra en bedömning på taket, och när en omläggning bör genomföras.

  • Trasiga detaljer – Om taket har haft trasiga detaljer som pannor, plåtar, avvattning osv kan det resultera i en takomläggning. Har dessa skador inte upptäckts så den har växt sig större så kan en takrenovering i vissa fall inte räcka till. Eller om dessa skador händer alltmer frekvent kan det vara dags att byta.

  • Takläckage – Om du ofta råkar ut för takläckage, eller att läckaget har skadat en stor dela av taket är det ett takbyte man oftast rekommenderar. Det går absolut att göra renoveringar och reparationer av ett läckage, men, händer dom ofta och att taket är i ett skicka att bytas ut kommer dom reparationerna som göra inte att hålla speciellt länge. Och det kommer bli dyre i slutändan att utföra fler reparationer än att byta ut taket.

  • Innertaket – Har du mögel eller fukt på innertaket så behöver man också att byta taket. I och med att dessa delar går han i hand så måste yttertaket ner om råsponten behöver bytas, då man alltid river sig utifrån och in.

Kan jag byta mitt tak själv?

Även fast det kan vara frestande att ta sig an detta projekt själv, så är det inget som rekommenderas för en okunnig. Takomläggning kräver speciella kunskaper, erfarenheter och säkerhetskunskaper. Att anlita en professionell takläggare försäkrar dig om att få fulla garantier, och att jobbet blir korrekt utfört så taket håller måttet och kan nå sin fulla kapacitet.

Omläggning eller renovering?

Osäker då vilket alternativ som är det bäste för just dit tak? Boka en tid hos oss och få en professionell bedömning från en av våra erfarna taktekniker. Vi skräddarsyr åtgärdsplaner för varje individuellt tak och dess förutsättningar.

Vilka typer av material kan man ha på taket?

Idag finns det lite olika varianter att välja mellan, både i material men också i en uppsjö av kulörer. Här kommer vi ge dig dom vanligaste materialen som lägga på yttertak idag.

Betongpannor – Dessa pannor är ett utmärkt substitut till lertegel som är en dyrare panna. Betongpannan är tillverkas av cement, sand och vatten och blir därmed en naturtillverkad produkt. Denna panna går att få i lite olika kulörer och olika ytbehandlingar beroende på takets förutsättningar och önskad glassighet.

Lertegel – Ett klassiskt och tidlöst material. Tegelpannorna har använts sedan 1800-talet och är ett rent naturmaterial, då pannorna är gjorda på lera. Den röda färgen kommer från järnhalterna i leran. Tegel är ett dyrare material än betongpannor men har en längre livslängd.

Papp – Takpapp används oftast till platta och svagt lutande tak. Själva uppbyggnaden av materialet kan variera beroende på pappens utförande och tänkt ändamål, men rent basic så är papp gjort på polymermodiferad bitumen intäkt polyesterväv.

Shingel – Är ett pappmaterial som kan påminna om ett pann eller skiffertak. Ett vanligt igenkännande utseende är den 6-kantiga modellen, eller diamant formen som den också kallas. Detta material består av glasfiber dom har impregnerats med en specialanpassad asfaltsmassa. 

Plåt/bandtäckning – Ännu en riktig klassiker. Som du ofta ser i bland annat stadsmiljöer. Det ser ut som långa plåtremsor med en skarv i mellan, och kan framför allt på lite äldre byggnader ha en grön kulör. Detta är ett av de dyraste materialen som läggs men med en lång hållbarhet. Dessutom kan du få princip vilken kulör du vill på denna plåt.  

Sammanfattning

Att försåt alla aspekter inför en omläggning eller renovering är viktigt för en husägare. Efter denna artikel hoppas vi att du har fått en bättre förståelsen på vilka åtgärder som används, och vilket alternativ som passar just ditt tak bäst. Det är alltid bra att ta in professionell hjälp inför en takomläggning och även då få hjälp med vilket material som är bäst lämpat för det kommande projektet.